10 apr. 2010

Några reflektioner över engelska matvanor...

En av mina favoritsyssel-sättningar när jag är utomlands är att gå runt i mataffärer och se vad som finns och inte finns. Jämföra priser. Detta kräver dock att barnen inte är med, utan att de har annat att göra på annat håll. Att stressa runt i okänd butik på jakt efter middagsmat med fyra trötta barn i hasorna är ingen njutning.

Nu är ju inte England känt för sin fantastiska matkultur, trots tevekockar som Jamie Oliver, Nigella Lawson, Gordon Ramsey m fl. I en dagstidning jag läste beklagade sig skribenten över alla matshower som gick på teve (14 i veckan!) samtidigt som hyllorna med färdigmat blir alltmer omfattande i butikerna. (Och ja, jag kan bara hålla med - det var helt fantastiskt så mycket färdigt det fanns att köpa - hela indiska måltider i en påse, t ex.)

I England slängs en tredjedel av alla grönsaker som köps.

På restaurangens barnmeny kan man läsa att köttfärssåsen innehåller "hidden vegetables".

Nya smaker på chips har tagits fram, visst låter det lockande med smaker som:
Haggis
Franskt vitlöksbröd
Rostbiff med Yorkshire Pudding
Spagetti Bolognese
Tysk bratwurst
Spansk kycklingpaella
Welsh Rarebit
Teriyakikyckling

Samtidigt var det inga problem att få tag i engelska äpplen eller päron i en vanlig mataffär. När kan vi det i april i Sverige? Få tag i svenska, alltså.

Normal skollunch är fortfarande en macka, en chokladbit och en påse chips. Hyllorna med dessa varor är lättillgängliga strax innanför entrén. I samma tidning som jag läst det ovanstående hittar jag en artikel om Jamie Olivers kamp för bättre skolmat. Uppföljningen visar att de skolor som infört bra skolluncher har sett tydliga förbättringar i form av både elevernas skolresultat (Sex till åtta procentenheters ökning av resultaten är mycket!) och minskad frånvaro, liksom minskat behov av inhalatorer för asmatiska barn.

Nu försöker Jamie sprida sin mission i West Virginia, USA, något som enligt artikeln får honom att gråta i sitt eget program. Han var inte beredd på den fientlighet han mötte - tänk, jag som tyckte att det var hemskt hur han bemöttes i sitt eget land!

Bilden har jag scannat in från Evening Standard, fotograf okänd. Motivet är dock Jamie klädd som böna för att uppmuntra barnet att äta nyttigt. Ser det ut som om han lyckas?

6 kommentarer:

Anne-Lie sa...

Om Jamie skulle komma som böna skulle jag gråta - tar honom hellre som den nakne kocken;-))

Cari sa...

Jag antar att ni hittade bra mat hela tiden.
Hade ni bra kök i båten och huset ni bodde i?
Och var vädret bra? Här har vi nog haft sol men idag känns det som väldigt länge sen. Var ute i trädgården på förmiddagen och jag frös ordentligt.

Synnøve. sa...

Jag är glad jag inte bor i England med tanke på den matkultur de har där.
Måste få min nyttiga mat utan tillsatser och inga färdigrätter. Det är att laga maten som är halva glädjen. Den andra halvan är ju att äta den.

Hoppas han lyckas i USA.

Kramen Synnöve.

Anonym sa...

Ja gud vilken tur man inte bor i England.Vi ska nog vara glada över vår skolmat
Mia

Catarina sa...

Har du sett "Plura och Mauros kök"? Livsbejakande och kvalitéfyllt. De månar verkligen om det bästa.

Anni sa...

Cari; vi har ätit gott men det blir mycket pommes frites som jag inte alls brukar äta annars. Nu behöver jag inte fish'n'chips på länge...
När vi var i Yorkshire åt vi de flesta middagarna hos mina vänner och vi bjöd dem på en (då gjorde jag kycklingen med päron, valnötter och crema di balsamico - lättlagat även i ovant kök). Ett efterrättsrecept kommer så småningom, hade jag inte missat att fotografera den vi bjöds på, hade jag redan kunnat lägga ut det!

Catarina; nej, jag har inte sett grabbarna - ska kolla när programmet går!